Att vara blyg innebär att man känner sig spänd och ängslig med andra människor. Detta sker vanligast med nya människor eller med personer och situationer man inte känner sig trygg med. Att känna blygsel är normalt. De allra flesta har någon gång upplevt det, exempelvis vid muntliga framträdanden eller vid möten med obekanta. Men för en del människor är blygseln mer en del av personligheten; ett återkommande drag i flera olika situationer. Det kan upplevas väldigt jobbigt att vara blyg om man på grund av den känner sig begränsad och förhindrad att göra saker man skulle vilja göra.

Dagens samhälle är inte en särskild lätt miljö för blyga då det allt mer förutsätts och till och med krävs att alla människor ska ta för sig och vilja prata för sin sak. Många blyga upplever att de måste bli ”någon annan” för att passa in och bär på skam för att de inte alltid pratar. Det anses attraktivt och normativt att synas och aktivt ta för sig. I skolan kan elever riskera att få lägre betyg för att de inte hörs på lektionerna och i arbetsannonser prioriteras det med social kompetens framför egenskaper som att vara inkännande eller kunna lyssna.

När man söker på ordet ”blyg” på internet uppmanar de flesta träffarna till att bli av med sin blygsel och man får snabbt känslan av att detta är något icke önskvärt. Blygsel har tyvärr kommit att ses som något fult och dåligt. Det som försvinner i allt tal om social kompetens är fördelarna med att vara blyg. För de finns, och faktiskt många!

En som tidigt kom fram till att det finns fördelar med blygsel var den japanske psykiatrikern Shoma Morita (1874–1938). Han intresserade sig för och arbetade med personer som hade olika grad av social ångest. Först och främst ansåg han att blyghet var något helt normalt. Problem uppstår enligt Morita först när man blir blyg över att vara blyg. Det är den typen av blygsel som skapar smärta. Vidare gav han nya perspektiv på blygsel i sociala situationer som vi idag har förlorat fokus på. Numera fokuserar vi nästan enbart på att den känslan som innebär en rädsla för att misslyckas socialt. Morita vände på myntet och menade att man känner blygsel för att man vill lyckas socialt. Något som blir logiskt om man tänker på att man som blyg gärna vill göra bra ifrån sig när man är med andra människor. Att tänka så gör blygsel något hedervärt som visar en vilja att ge gott intryck.

Genom att se blygsel på Moritas vis kan blyghet omvandlas till ökad självrespekt och motivation i sociala situationer. Den ökade självrespekten kommer av att man kan bli snällare mot sig själv genom att värdera blygsel som något fint. Detta bidrar till att man inte känner samma behov av att trycka ner sig själv när man möter sociala motgångar. Motivationen kommer av samma anledning, att se blygsel som något hedervärt eftersom det tyder på en vilja att göra gott intryck. När man då möter en social utmaning och känner att blygseln blir svår att hantera kan man se den som ett verktyg för att göra bra ifrån sig istället för att bli nedslagen.


Vidare brukar blyga människor tänka och iaktta mycket, något som ofta leder till att dessa personer blir bra på att läsa av andra. De har en förmåga att se detaljer som andra lätt kan missa och kan många gånger se hur personer omkring dem upplever saker utan att prata med dem. Eftersom blyga själva helst inte vill vara i centrum kan de ägna större fokus på andra och de klarar därför ofta av att bättre minnas saker om personer som andra inte gör. Detta innebär att blyga för det mesta är mycket duktigare socialt än de ger sig själva cred för. Vem blir inte glatt överraskad när människor kommer ihåg detaljer och saker om en själv som man inte trodde någon lagt på minnet? Det är en speciell känsla och något många blyga alltså är duktiga på att låta andra uppleva. Eftersom de är bra på att läsa av andra kan de det sociala spelet väl och vet hur man håller sig undan problem och inte förolämpar eller stör andra människor. En blyg människa skulle till exempel aldrig tala högt och livligt på ett tåg med hänsyn till de andra som satt omkring.

Att blyga tänker efter mycket innebär också att de många gånger har genomtänkta saker att säga. Människor i dess omgivning upplever ofta att när den som är blyg pratar säger den personen kloka saker, och pratar inte bara för att höras. Eftersom de låter sina tankar få ta mycket plats och spenderar mer tid än andra med dem är de duktiga på att se saker ur nya perspektiv. De har ofta god självkännedom och vet sina värderingar väl, just eftersom de prövat dem i tanken många gånger.

Blyga människor är modiga människor! Det är få personer som så ofta måste möta situationer som de blir nervösa av som de blyga. Att betala i kassan kan vara ett helt projekt, och att redovisa inför klassen kan innebära flera veckor av hög puls och nervositet. Ändå utsätter de sig ofta för just de saker som de är rädda för. De fortsätter att kämpa i det tysta utan att få den uppskattning som de borde få. Man är inte modig så länge man inte också är rädd, det är viktigt att komma ihåg.

Många blyga har säkert fått höra att de är mystiska. Detta eftersom de inte delar med sig så mycket om sig själva då de kan tycka det är svårt att ta plats socialt. Det gör att människor i deras omgivning blir nyfikna och vill veta mer. Man kan lätt koppla ordet mystisk till spännande. Det är som en spännande upptäcktsresa att ta sig tid och lära känna en blyg person eftersom man inte riktigt vet vad som mer finns att upptäcka. Människor som lyckas komma nära en blyg person blir nästan alltid glatt överraskade och upplever en känsla av att vara speciell som får förtroendet att komma nära. En upptäckt man gör med blyga människor är att de är lojala och omtänksamma. Blyga personer är måna om sina vänner och utvecklar ofta få men djupa och nära relationer.